Tillsammans med Martin Svensson, psykolog på Psykisk Hälsa i Halland, är Thomas initiativtagare till Projekt POSE. De ska, tillsammans med ett forskarteam vid Lunds universitet där bland andra professorerna Lars-Gunnar Lundh och Rolf Sandell ingår, ta reda på hur patienter bäst behandlas för paniksyndrom.
Thomas Nilsson, initiativtagare.
De ska genom studien försöka finna svar på hur man bättre kan matcha patient med behandlingsmetod. Detta är inget unikt i sig, och det förekommer hela tiden ute i verksamheterna att man anpassar behandlingen efter patienterna, men det finns däremot inte särskilt mycket forskning gjord på detta.
- Utgångspunkten och tanken, menar Thomas, är att om patienten får en behandling som passar dennes sätt att tänka och fungera, så ökar chansen att bli hjälpt.
Idag är det alltför många patienter som antingen hoppar av sin behandling eller inte blir tillräckligt hjälpta med sina svårigheter. Matchning kan vara en framkomlig väg för att få bättre resultat i psykologisk behandling.
Studien
Projekt POSE, som står för Psychotherapy Outcome and Self-selections Effects for panic disorder, startade i slutet av mars, och beräknas pågå under tre - fyra år. Drygt 300 patienter från Skåne, Halland och Småland ska ingå i studien. Inom Psykiatri Skånes deltar mottagningar från Lund och Helsingborg/Ängelholm, men man vill involvera fler verksamhetsområden inom Psykiatri Skåne.
I studien är det två evidensbaserade behandlingsmetoder för paniksyndrom som ska användas; En kognitiv beteendeterapeutisk metod samt en psykodynamisk metod. Båda är korttidsterapier och är lika omfattande i tid. Behandlaren är utbildad och får handledning i en av de två metoderna. De patienter som kommer att ingå får ha andra psykiatriska diagnoser utöver sitt paniksyndrom. Patienterna i studien behandlas i tre månader. De kommer att bedömas väldigt noggrant före och efter behandlingen, och sedan följas upp under ett par år.
Syftet med studien är att undersöka hur patientens förutsättningar för en viss metod påverkar den terapeutiska processen samt om lyckad matchning mellan olika patientkarakteristika och behandling gör att fler blir hjälpta.
Förhoppning och framtid
Thomas ser med tillförsikt på studien, men ser vissa svårigheter på vägen. Lindrigt till måttligt paniksyndrom ska idag tas omhand i primärvården, i första hand. Samtidigt menar han att det sannolikt är så att många av patienterna har paniksyndrom, men att patientens andra psykiatriska diagnoser gör att det inte alltid upptäcks och blir behandlat. Och så länge paniksyndromet, som ofta åtföljs av isolering och försämring i det sociala och yrkesmässiga fungerande, inte blir avhjälpt, kan det vara svårt för patienten att bli bättre.
- Förhoppningen med studien är att visa på att effekten av psykologisk behandling förbättras om man tar hänsyn till patientens individuella förutsättningar och preferenser, säger Thomas.
Om det visar sig vara så kommer det att bli nödvändigt för vårdgivare att erbjuda fler behandlingsalternativ. Fler patienter skulle då få en behandling som passar dem, och förmodligen skulle färre känna sig felbehandlade. Det skulle även medföra ökat patientinflytande och en förhöjd patientsäkerhet.
Text: Alexandra Rios