Det salutogena museet - en filosofi för tillgänglighet
2011-01-31
Alla ombord! är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som pågick under 2008-2010. Med stöd av Allmänna Arvsfonden genomfördes projektet i samarbete med Statens maritima museer, Karolinska, specialpedagogiska skolmyndigheten, Rädda Barnen, Handisam och Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU).
Carina Ostenfeldt, initiativtagare, konceptansvarig och projektledare för Alla ombord! utgick från tre värdegrunder i projektet:
- FN:s barnkonvention
- Ett salutogent grundperspektiv
- Ett sociokulturellt perspektiv
Projektet är nu en del av Vasamuseets ordinarie pedagogiska verksamhet och hos lekterapin och rehabiliteringsverksamheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge och Solna.
Jag har träffat Stefan Hult, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Lund, som här berättar om projektet och om det salutogena perspektivet. Stefan har varit verksam inom BUP sedan 1981. Sedan 1988 har han arbetat på utredningsenheten, där den salutogena miljöterapeutiska modellen utarbetades.
Hur blev du involverad i projektet Alla ombord!?
- Jag blev tillfrågad för två år sedan om jag kunde hjälpa till att implementera det salutogena perspektivet i detta projekt. Projektet avslutades med att en bok skrevs, där jag har skrivit en artikel i boken; ”HÄLSA inte bara att vara frisk - om ett salutogent perspektiv”, säger Stefan. 
Inga speciallösningar för specialgrupper
Projektet är kopplat till Statens maritima museer med speciellt fokus på Vasamuseet. Här har ett salutogent rum byggts upp för stimulans av alla sinnen som gör vistelsen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla. Därmed erbjuder rummet en helhetsupplevelse för alla sinnen - oavsett funktionsmöjligheter.
Som en av de kreativa lösningarna berättar Stefan att för att ta sig upp på däck och brygga kliver man in en dykarklocka istället för i en vanlig hiss. Med denna anpassning kommer man bort från att hissen är en särlösning för rullstolsbundna.
- Ett fantastiskt spännande projekt som det inte finns något motsvarande internationellt och har vi bara kunnat förmedla tillräckligt med avtryck utanför Skåne är vi nöjda, säger Stefan.
Salutogenes - hälsans ursprung
Aaron Antonovsky (1923-1994) myntade begreppet salutogenes och han menade att det är viktigt att undersöka både det som gör oss friska och det som gör oss sjuka. När tillvaron känns begriplig, hanterbar och meningsfull skapar det en känsla av sammanhang (KASAM) som enligt Antonovsky är det som håller oss friska.
Det salutogena perspektivet utesluter inte ett patogent perspektiv utan ser de mer som integrerade med varandra.
I slutet av 1980-talet var Antonovsky gästprofessor vid institutionen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet, och Marianne Cederblad (professor på Lunds universitet) inspirerades att tillämpa det salutogena perspektivet i Lundbystudien. Hennes forskning om maskrosbarn har bidragit till ökade kunskaper om skyddsfaktorernas funktion i utsatta situationer.
Flera tillämpningsmöjligheter
Salutogenes fungerar på både grupp-, individ och organisationsnivå. Idag används det perspektivet inom till exempel psykiatri, pedagogik, socialt arbete, omvårdad och ledarskap.
- På utredningsenheten arbetar vi med våra ungdomar, familjer och deras sammanhang utifrån de salutogena principerna. Teorierna och principerna har vi också fört över på ledarskapet, där vi ständigt arbetar med och utvecklar tankar kring hälsofrämjande faktorer, säger Stefan.
Text och foto: Maria Eklind