När du arbetar som distriktsläkare, specialist i allmänmedicin, är dina arbetsdagar aldrig likadana. Du möter allt från glada, friska barn på BVC till människor i livets slutskede som behöver smärtlindring.
Smärtor och andningsbesvär kan vara täckmantel för den ångest som personen egentligen lider av. Ibland kan ett inbokat telefonsamtal en gång i veckan under en period vara skillnaden mellan att söka akut upprepade gånger på sjukhuset eller vänta på de lugnande orden från sin distriktsläkare.
- Det är en tjusning att med små 
medel kunna komma långt, ofta är det inte en avancerad röntgen eller provtagning som är lösningen, säger Ola Bergstrand, distriktsläkare och verksamhetschef på Vårdcentralen Löddeköpinge.
- Många gånger går saker och ting över av sig själv, man kan lita till kroppens egen förmåga till läkning, fortsätter Ola. Men som distriktsläkare utvecklar man en magkänsla som talar om för dig när det är dags att hjälpa kroppen med mer avancerade utredningar och behandlingar. Stora utredningar kan, ibland till ingen nytta, orsaka lidande för patienten. En bra distriktsläkare måste lära sig leva med denna "osäkerhet", men samtidigt alltid hålla dörren öppen för patienten att återkomma om hon inte blir bättre.
Kontinuitet är väsentligt, då kan du också lära känna dina patienter vilket gör att du kan ligga steget före.
Ola var fördig specialist i allmänmedicin för 1 år sedan, dessförinnan en ST-tjänstgöring i 5 år och en primärvårdsplacering 2004 inom AT.
Många bollar i luften
Sedan augusti 2011 är Ola verksamhetchef, vilket gör att den kliniska delen av arbetet för närvarande inte är så stor. - Jag hoppar dock in och täcker när det behövs, det gör ju också att jag behåller min kompetens, säger Ola.
Som verksamhetschef är det viktigt att kunna lyfta blicken och se framåt för att kunna jobba smartare och stötta varandra, tycker Ola. Utmaningen ligger också i att kunna räcka till och hålla alla bollar som är i luften igång.
- Just nu arbetar vi med att introducera ett gemensamt journalsystem inom primärvården, ett helt nytt personalsystem är på gång, budgetarbetet pågår för fullt och medarbetarsamtal startar inom kort. Olika enkäter som exempelvis Springlife och patientsäkerhetskulturmätning är just nu aktuella och något vi på enheterna arbetar med, utvärderar och lär oss av.
- Jag lockas verkligen av utmaningar, att vända och vrida på saker för att hitta förbättringar, jag blir allergisk av att höra "Så här har vi alltid gjort" eller "Nä, det går inte!", utbrister Ola. - Tänk vilken förmån att få vara med och bestämma i vilken riktning vi ska gå och tillsammans med medarbetarna testa, utvärdera och kanske ibland göra om, ifall saker och ting inte blir som det varit tänkt.
Samverkansfördelar och stort utbildningsutbud
En fördel med att arbeta i Primärvården Skåne är just dess stora organisation som gör att det finns ett stort utbildningsutbud och god samverkan. Som chef har du alltid kollegor att fråga och diskutera med, man behöver inte uppfinna hjulet en gång till!
Det finns också goda påverkansmöjligheter i Region Skåne, bland annat genom Olas arbete i koncernkontorets referensgrupp inför framtagandet av en ny Regional utvecklingsplan. Denna ska dra upp riktlinjerna för utformningen av den framtida Hälso- och Sjukvården i Region Skåne.
Drömkollegan är någon som brinner för sitt arbete med patienterna och som också aktivt bidrar till att verksamheten utvecklas.
- Det räcker med att tänka på hur jag själv skulle vilja ha det som patient om jag söker vård, säger Ola.
God stämning
- Som verksamhetschef ska jag se till att medarbetarna mår bra, fortsätter Ola. En god stämning där alla ställer upp för varandra smittar av sig, liksom mycket skratt!
Ola berättar om värdet av att alla kollegor träffas i fikarummet varje dag, får ett avbrott från patientarbetet en kort stund, och bara trivs ihop.
- Dessutom bowlade vi tillsammans igår kväll, tillägger Ola.
På Vårdcentralen Löddeköpinge arbetar ungefär 35 personer, och flera av dem har arbetat där sedan starten 1985.
- Det ska vara roligt att gå till jobbet, och det tycker jag verkligen att det är! avslutar Ola.
Skribent och foto: Ann Frödeberg Johansson