Charlott Ingvarsson har arbetat som BVC-sjuksköterska i drygt 2½ år på Vårdcentralen Örkelljunga. Efter arbetete som sjuksköterska i 20 år blev Charlott färdig distriktssköterska för några år sedan. Under praktiken arbetade hon på BVC och det tog inte många dagar innan hon var klar över vad hon ville göra!
- Jag tycker det är en sån ynnest att få arbeta med barn, säger Charlott med eftertryck.
- Jag får lov att titta in i människors liv, jag delar något som är viktigt. Jag tittar på det friska men ska också kunna upptäcka det som skiljer sig från det friska. Jag vill ge föräldrar råg i ryggen så att de vågar vara föräldrar! Det finns så mycket åsikter och information överallt idag, föräldrarna måste lita till sin egen förmåga och tro på att de vet sitt barns bästa, säger den engagerade BVC-sjuksköterskan.
Om att få göra skillnad
Charlott känner att hon gör skillnad och kan bland annat berätta om mammor som haft problem med amningen. I ett fall hade Charlott och mamman telefonkontakt varje dag under en period. Mamman fick prata av sig om ängslan kring amningen och sånt som kretsade däromkring.
- Samtalet varade inte mer än 5 minuter, mamman visste att jag skulle ringa upp vid en specifik tidpunkt och mycket av våra samtal handlade om att få bekräftelse, att bli sedd. Och amningen gick bra!
Att vara BVC-sjuksköterska kan ibland handla om att ge balans i tillvaron, att föräldrarna ska känna att det är en fristad att komma till BVC. Men BVC-sjuksköterskan träffar också alla familjer i hemmet minst en gång. Då vägs barnet i sin hemmiljö, det är lugnt och behagligt och inget stress.
Det är en utmaning att hålla sig à jour med allt som finns kring barn och dessutom försöka ta reda på vad det är föräldrarna egentligen behöver veta. En viss fingertoppskänsla krävs för att inte lägga sig i om det inte behövs, men också ett mod att verkligen göra det när saker och ting inte står rätt till. Såväl lyhördhet som respekt krävs.
Samarbete
BVC-sjuksköterskan arbetar på Familjecentralen flera dagar i veckan. Samarbetet där är tätt med exempelvis Öppna förskolan, vilket innebär att man arbetar nära familjerna i många olika situationer och lär känna dem ganska väl med tiden.
Charlott berättar om hur hon och förskoleläraren tillsammans arrangerade en "kurs" om hur man tillagar enkla barnmatsrätter.
- Vi puréade och mosade och visade hur vi med hjälp av till exempel en vitlökspress kunde göra lagom stora smakportioner. Det var över 40 personer som kom till denna träff!
- Vi arbetar ibland tillsammans, de olika BVC-sjuksköterskorna på vårdcentralen, säger Charlott. Det kan röra sig om att bedöma prickar på barn tillsammans. Det är viktigt att kollegan naturligtvis har rätt baskunskaper, men att man kan vara ödmjuk inför varandra, bolla tankar och idéer och kanske tänka utanför ramarna ibland.
Utveckling i arbetet
BVC-sjuksköterskorna har handledning ungefär en gång i månaden, i grupp. Då samtalar man med en psykolog och kan bolla tankar kring familjer och barn. Det är ett väldigt bra sätt att få feedback på.
För kunskap och utveckling finns det i Primärvården Skåne ett Kompetenscentrum för barnhälsovård, nätverksträffar någon gång per år och en BHV-samordnare som sköterskorna kan vända sig till i sin proffession.
Charlott tycker det är bra att arbeta i Primärvården Skåne. Det finns en hög vårdnivå i den offentliga vården, och oftast på samma plats!
Det bästa med att vara BVC-sjuksköterska
Att få dela tiden med familjerna, att få göra skillnad i människors vardag och att föräldrarna verkligen uppskattar att komma till BVC är något av det bästa med att vara BVC-sjuksköterska. Det kan illustreras med det samtal Charlott en gång hade med en mamma som berättade att det lilla barnet hade glömt att borsta sina tänder. Då tyckte barnet att mamman genast skulle ringa till Charlott och berätta detta!
- Det här arbetet ger så mycket tillbaka, det är det roligaste arbete jag kan tänka mig! avslutar Charlott.
På Vårdcentralen Örkelljunga är det dags att träffa nästa familj. Charlott lägger sig på knä och kryper runt en stund tillsammans med ännu ett barn som troligen kommer att träffa Charlott några gånger till innan det är dags att börja skolan.
Skribent: Ann Frödeberg Johansson
Foto: Lotta Woxberg