Frilansjournalist Göran Nilsson har intervjuat några av föreläsarna som medverkar på konferensen. Läs deras funderingar kring konferensens fokusfrågor.
Gunnar Wetterberg, SACO:s samhällspolitiske chef
Vilken roll kan kulturen spela för välfärd och hållbar utveckling i Norden?
Kultur gör människor lyckligare! Det görs ibland försök att kvantifiera och räkna ekonomiskt på vilken roll kulturen spelar i samhället men jag tycker dessa beräkningar blir lite missvisande. Kultur är viktigt för att berika våra liv och ingenting man kan sätta siffror på. Kulturområdet är så centralt i människors liv och får så många att må bättre att vi därför måste satsa på det. Ett rikt samhälle ska kosta på sig kultur och ju rikare vi blir desto mer pengar borde vi lägga på kultur. Och det gör människor – vi visar genom vårt beteende hur viktig kulturen är för oss.
Hur får vi till stånd nya och otraditionella samarbeten mellan olika samhällssektorer?
Genom att ge olika professioner inom olika samhällssektorer möjlighet att pröva nya saker. I och med att vi i Norden har en kommunal självstyrelse kan man nå ganska långt i otraditionella samarbeten. Konferenser som Kultur för livet ger möjlighet till idéutbyte och genererar nya uppslag. Med jämna mellanrum läser vi om kulturarbetare som går in i andra arbetsområden vilket vanligtvis uppskattas.
Vad kan de nordiska länderna lära av varandra?
Genom att de nordiska länderna är så lika varandra i värderingar och funktioner samt hur människor beter sig, så har vi goda möjligheter att lära av varandra. Det som görs i de olika länderna brukar kunna genomföras även i Sverige. Men vi behöver fler mötesplatser för att kunna lära av varandra, kanske skulle vi ha en gemensam nordisk TV-kanal för att kunna ta till vara varandras erfarenheter inom olika områden. En stor generation ska erbjudas ett värdigt liv; att dra nytta av varandras erfarenheter är både klokt och något att bygga framtiden på.
Överst på sidan
Michael Nilsson, professor vid Center for Brain Repair and Rehabilitation (CBR), Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, projektledare för ”The Culture and Brain Health Initiative” samt medlem i styrelsen för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet
Vilken roll kan kulturen spela för välfärd och hållbar utveckling i Norden?
Kultur är essentiellt för oss människor och är utan tvekan en fundamental komponent för välfärd och hållbar utveckling i Norden. Olika aspekter av begreppet kultur borde därför på ett mer tydligt sätt vävas in i samhällsutvecklingen och nämnas i samma andetag som man pratar om hållbar utveckling.
Man kan tro att kulturyttringar som till exempel musik, dans, rytm, arkitektur och design egentligen inte är så viktigt och något som vi skulle kunna undvara, men alls inte. Olika delar av det som faller inom begreppet kultur är till sin natur stimulerande för våra olika sinnen och därigenom skapas förutsättningar för en direkt påverkan på våra innersta biologiska mekanismer. Detta har under senare år på ett allt mer övertygande sätt visats i högkvalitativa vetenskapliga studier. Frisättning av olika signalämnen i hjärnan kan öka välbefinnandet samt skapa förutsättningar för läkning och funktionsåterkomst efter skador. Kultur kan ha en mycket stor hälsobefrämjande funktion.
Om man långsiktigt vill värna om människors mentala och kognitiva utveckling så är kultur en viktig del i ett hållbarhetsinriktat samhälle där man sätter hjärnan i centrum. Goda exempel på kulturens betydelse innefattar till exempel hur dans och musik inom åldringsvården ger fantastiska effekter i form av mindre sömnproblem, mindre depressionsproblematik och minskad läkemedelskonsumtion. Listan över positiva effekter kan göras lång inom bara detta område.
Hur får vi till stånd nya och otraditionella samarbeten mellan olika samhällssektorer?
Detta är en nyckelfråga. För att lyckas är det mycket viktigt att politiker och stora organisationer tar ledningen och pekar på att detta är något som de vill ska ske.
Om vi ska få en korsbefruktning mellan olika kunskapsområden så måste det finnas beslut som stöder denna forskning. Samhället och politiken måste visa vägen och erbjuda ekonomiska medel; det handlar om långa perspektiv och långsiktiga satsningar.
Praktiskt kan otraditionella samarbeten innebära att nya kunskapsfält öppnas och förutsättningarna för innovationer och nytänkande kan öka. Även här är det viktigt att politiker och andra beslutsfattare med ökat stöd visar att man anser att detta är prioriterat. Konferensen Kultur för livet är ett utmärkt exempel på hur man fångar in folk med olika bakgrunder för diskussioner och tankeutbyte. När detta område diskuteras är det viktigt att också få med politiker.
Vad kan de nordiska länderna lära av varandra?
Mycket! Jag har själv kunnat konstatera att det pågår många spännande aktiviteter inom området kultur och hälsa som är okänt utanför det egna landet. Senast i Finland blev jag positivt överraskad över vad som rent praktiskt pågår. Inom Kultur och Hälsa-området finns goda exempel på hur olika aktiviteter på ett strukturerat vis införs i den offentliga sektorn, till exempel inom äldrevård och skola.
Jag tror vi kan lära varandra hur olika delar av kulturen införs i olika organisationer och olika delar av samhället, från vaggan till graven. För detta krävs att representanter för denna nya kunskapsinriktning regelbundet träffas och utbyter erfarenheter. Här finns stora möjligheter för de nordiska länderna att i ett internationellt perspektiv ta ledningen.
Överst på sidan
Merete Mazzarella, författare och professor emerita i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet
Vilken roll kan kulturen spela för välfärd och hållbar utveckling i Norden?
Kultur handlar om kreativitet och fantasi, att kunna se lite högre och längre än vi brukar och att kunna föreställa sig något annat än det för handen varande. Kultur ger möjligheter till att se något nytt, att byta perspektiv, att tänka andra tankar. Kultur talar till det friska inom oss även när vi är gamla och sjuka.
Kulturen har ett egenvärde som ska göras tillgängligt för alla människor. Jag tror inte på att koppla nyttan av den till välfärd och hållbar utveckling och jag vill ogärna spänna kulturen framför nyttans vagn.
Jag tycker det är viktigt och bra med litteraturkurser och kreativt skrivande för läkarstudenter men jag vägrar att säga att någon blir friskare av det eller att läkarna blir bättre läkare. Det representerar alltför mycket av beskäftigt tänkande och förminskar kulturen. Människor måste få möjlighet att välja de kulturformer som de är intresserade av utan nyttighetsaspekter.
Hur får vi till stånd nya och otraditionella samarbeten mellan olika samhällssektorer?
Områden som kultur i vården och kultur och hälsa är ganska nya och otraditionella i bemärkelsen att de förenar människor med olika professioner – de som jobbar inom vården och de som arbetar med kultur. Gränsöverskridande möten kan vara mycket intressanta.
Vad kan de nordiska länderna lära av varandra?
En poäng med Norden är dess litenhet och det överskådliga området. Man kan tänka sig att det inom olika sektorer är möjligt att knyta olika slags kontakter. Jag tror mycket på att de som i de olika länderna är intresserade av samma sak möter varandra. Förutsättningarna för de nordiska länderna att till exempel samarbeta om litteraturkurser för läkarstudenter borde vara goda.
De kulturella skillnaderna mellan våra olika länder är små men de finns. Det nordiska samarbetet är egentligen en träning i att hantera skillnader. Om man jämför Finland med Danmark så finns det i Danmark i vissa avseenden en mer anarkistisk tradition och gräsrotsrörelse. I Finland tänker folk att samhället är några andra än dem själva och man väntar på att myndigheterna ska ordna något. Danskarna är snabbare på att göra saker och där har vi i Finland något att lära. Våra olika förhållningssätt i de nordiska länderna är intressanta och något vi kan lära oss av. Det blir ett sätt att reflektera över hur vi själva gör i vårt eget land.
Överst på sidan
Peter Thybo, sundhedsinnovator i Sundhedsfremmestaben, Ikast-Brande kommune
Vilken roll kan kulturen spela för välfärd och hållbar utveckling i Norden?
Antalet människor som är stressade, deprimerade och utbrända ökar våldsamt i samhället. Att detta sker nu är en reaktion på de allt större krav som ställs i ett samhälle i förändring. För en del människor är livet utan sammanhang och mening och att hantera detta blir en av hälsoområdets största utmaningar under de kommande åren.
Kultur kan ge människor en existentiell upplevelse, eftersom dess största uppgift är att ställa frågor om vem man själv är och ge möjligheter till reflektion; en form av identitetsskapande process som vi har användning för när många frågar sig vem de är. Konst och kulturella aktiviteter är en form av kulturell mindfullness, som kan utveckla och prägla både jaget och samhället. Inom den salutogena forskningen finns en klar evidens för att känslan av sammanhang och att livet känns meningsfullt och begripligt har avgörande betydelse för individens förmåga att bemästra tillvaron.
Kultur har alltid varit viktigt men kanske aldrig så viktigt som nu och kommer utan tvekan att spela en mycket stor roll framöver. Därför måste man erbjuda fler möjligheter att ta del av kultur.
Hur får vi till stånd nya och otraditionella samarbeten mellan olika samhällssektorer?
Det har stor betydelse att det skapas ett intresse för vad kulturella aktiviteter betyder för människors välbefinnande. Därför är det viktigt att starta olika projekt och förmedla resultaten.
Det gäller att ha nyckelpersoner inom olika förvaltningar som brinner för kulturens betydelse och som kan visa vägen och öppna dörrarna till samarbete. För tre år sedan skapade jag en tankesmedja med nyckelpersoner från olika kommunala områden som hälsa, kultur, fritid, arbetsmarknad och teknik plus medborgarrepresentanter som skådespelare, musiker och författare. Vi är cirka 25 personer som utgör ett väl fungerande nätverk och som arbetar på olika sätt för att uppnå resultat, bland annat genom temadagar och konferenser. Genom att ha en rymlig definition på vad hälsa är kan vi integrera och erbjuda konst och kulturella aktiviteter i olika sammanhang.
När vi skapade gruppen var vi helt eniga om att vi inte gör detta för att främja hälsa utan för att främja konst och kulturella aktiviteter. Kultur är rikt nog i sig själv. Att det finns en sidoeffekt där hälsan tillgodoses är alla tiders. Vi satsar alltså inte på kultur för att medborgarna ska bli friska, utan för att de ska ha ett spännande och innehållsrikt liv. Det är också viktigt att vi i kommunen etablerar samarbete med alla dem som arbetar i olika föreningar i samhället. De kan vara dörröppnare för dem som vill in i kulturlivet.
Vad kan de nordiska länderna lära av varandra?
De nordiska länderna kan lära mycket av varandra och därför är det viktigt att de samarbetar. I Sverige har man kommit en bit på vägen och kan hjälpa till att visa riktning och möjligheter.
I Danmark har utvecklingen inom det här området kommit bra igång under de senaste två åren. Bland annat har Syddansk universitet startat en diplomutbildning i Kultur och hälsa. Det naturvetenskapliga tänkandet inom hälsoområdet har börjat kompletteras med nya infallsvinklar och uppfattningen att hälsa är så mycket mer än frånvaron av sjukdom börjar på allvar slå rot i Danmark.
Ett av målen med den kommunreform som genomfördes i Danmark 2007 var att försöka få kommunerna att internt samarbeta mer på tvärs över förvaltningarna. I min egen kommun Ikast-Brande finns nu kopplingen mellan kultur och hälsa inskriven i de nya visionerna för kommunen, vilket är en tydlig signal om hur viktigt det är att samarbeta på tvärs för att integrera kultur i olika områden.
Gemensamma konferenser som ”Kultur för Livet” är mycket bra forum för att förmedla erfarenheter och resultat till varandra. Men det bästa är att besöka varandra och se olika arbetssätt i praktiken.
Överst på sidan