En hälsoorienterad hälso- och sjukvård innebär att fokus ligger på i vilken mån hälso- och sjukvårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, genom till exempel minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet.
En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället.
Fördelningen av resurser fokuseras dessutom på de befolkningsgrupper som har det största hälsobehovet. Detta bidrar till en jämlik hälsa för hela befolkningen samt ökade hälsovinster på befolkningsnivå. Ett hälsoorienterat fokus går längre än synsättet som ser utvecklingen av hälso- och sjukvården som är begränsad till utökad produktion, det vill säga utökade antal behandlingar, patientbesök, eller ingrepp.
Hälsofrämjande arbete utgår från en positiv syn på hälsa, där hälsan ses som en resurs, som både leder till en ökad motståndskraft mot insjuknande och till en snabbare återhämtning från sjukdom. Hälsofrämjande insatser har syftet att förbättra hälsotillståndet för såväl enskilda individer som grupper genom att förespråka, stödja, uppmuntra och prioritera hälsa såväl på det individuella som på det offentliga planet.
Världshälsoorganisationen WHO har definierat hälsofrämjande verksamhet som en process som är till för att göra människor kapabla att öka sin kontroll över och förbättra sin egen hälsa. Enligt WHO’s modell för hälsofrämjande arbete kan insatserna bedrivas utifrån fyra perspektiv; fokus på patient, personal, befolkning samt ur ett styr/ledningsperspektiv.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård...
…minskar insjuknandet!
Försiktiga beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förhindras med förändrade levnadsvanor. Vidare skulle vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna kunna förebyggas om man lyckades påverka och förändra människors levnadsvanor. Trots att hela 90 procent av befolkningen vill att vårdpersonalen tar upp levnadsvanor med dem, så svarar endast 30 procent av de patienter som sökt vård det senaste året att personalen gjort det.
…är kostnadseffektivt
Det kan vara svårt att prioritera interventioner som stödjer goda levnadsvanor, då effekterna ofta uppstår på lång sikt. Ny kunskap visar dock att exempelvis rökstopp före operation kan minska risken för komplikationer, även om rökstoppet sker så sent som fyra veckor före operationen. Vidare har fysisk aktivitet före ryggkirurgi visat sig leda till kortare vårdtider och reducera antalet vårddagar. Det finns alltså stora kostnadsbesparingar att göra i vården även när det gäller rehabilitering och antal vårddagar.
Källor: Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport 2009