Socialstyrelsen har riktat kritik mot flera landsting, bland annat Region Skåne, för att överbeläggningar är ett alltför vanligt fenomen på sjukhusen. Under våren har en grupp med chefläkare och medicinska experter inom regionen tagit fram förslag som ska öka patientsäkerheten och skapa fler vårdplatser.
- Vi ser att det finns ett behov av fler vårdplatser för att möta den befolkningsökning som beräknas i Skåne de närmaste fem åren, säger den medicinske direktören Anders Thulin. Samtidigt ligger en stor del av lösningen i hur vi utnyttjar de vårdplatser som finns idag. Ändrade rutiner, omfördelning av platser och höjd kompetens kan frigöra ett stort antal vårdplatser.
Idag finns beslut om 51 nya vårdplatser i regionen under 2011 och 2012. Regionens utredning pekar på att de kommande fem årens behov kan täckas av ungefär lika många nya platser till, under förutsättning att sjukvården arbetar aktivt med nio punkter som tillsammans kan frigöra ett stort antal vårdplatser.
De nio punkterna är:
Förändrade utskrivningsrutiner på sjukhusen
Analyser visar att överbeläggningar är vanligast i början av veckan, samt under förmiddagar. Genom ändrade rondrutiner och genom att tillföra kompetens på helger, främst i form av läkare, kan fler utskrivningar ske under helger och förmiddagar, vilket kan korta medelvårdtiden och frigöra vårdplatser.
Omfördelning av befintliga vårdplatser
Dagens fördelning av vårdplatser är inte alltid optimal, visar en genomgång. Ett skäl är att utvecklingen från slutenvård till dagvård gått snabbare inom vissa specialiteter utan att detta synliggjorts. Ett nytt IT-stöd kommer att underlätta en sådan analys och göra det enklare att omfördela platser från till specialiteter med låg beläggning till specialiteter med hög beläggning.
Minskat antal vårdskador
En utredning från Socialstyrelsen visar att vårdrelaterade skador i genomsnitt ökar de drabbade patienternas vårdtid med 6 dagar. Samtidigt innebär överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter en risk för vårdskada och ett hot mot patientsäkerheten. Genom ett aktivt arbete för att minska antalet vårdrelaterade skador kommer ett stort antal vårdplatser att frigöras.
Ökad kompetens på akutmottagningarna
Flera undersökningar pekar på att kompetensnivån i första linjen på akutmottagningarna påverkar antalet inläggningar av patienter. Utbildning av specialister i akutvård, akutläkare, bör öka.
Utbyggnad av Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)
Flera studier pekar på att utbyggd ASiH-verksamhet minskar behovet av vårdplatser på sjukhusen. Stora satsningar har skett under den senaste tvåårsperioden på att bygga ut ASiH och arbetet med detta fortsätter.
Bättre uppföljning med nytt IT-stöd
Ett nytt IT-stöd installeras på samtliga sjukhus och ska förbättra möjligheter att följa utvecklingen och snabbt se hur olika insatser, till exempel ändrade utskrivningstider, ger effekt i form av minskade överbeläggningar.
Ökad andel dagkirurgi
Idag utförs 60 procent av all kirurgi som dagkirurgi, men undersökningar visar att andelen kan öka. En ökad andel dagkirurgi kan minska behovet av slutenvårdsplatser. Incitament att i större utsträckning öka andelen dagkirurgi/dagvård kommer att införas.
Förbättrat samarbete med kommun och primärvård
Under de senaste åren har utskrivningsklara patienter som väntar på en plats i den kommunala vården blivit färre. Men rutinerna och samarbetet med primärvård och kommuner kan förbättras ytterligare så att antalet patienter som väntar mer än 5 dagar efter att de är utskrivningsklara minskar.
Ökad följsamhet till vårdprogram
Vården blir alltmer evidensbaserad, vilket uttrycks i olika vårdprogram. Genom ökad följsamhet till vårdprogram/riktlinjer kan man både erbjuda patienter god vård men också hushålla med sjukvårdens resurser. Dålig följsamhet riskerar såväl underutnyttjande som överutnyttjande av slutenvård.