Pågående doktorandprojekt inom CPF

Till Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) är ett antal huvudhandledare knutna. Här presenterar vi deras forskningsområden och deras doktoranders forskningsinriktning.

Huvudhandledare och doktorander

  • Anders Beckman

    Forskningsområde:

    Sjukvårdsutnyttjande

    Sjukvårdskonsumtion påverkas av flera olika faktorer förutom sjukdom, där socioekonomisk position (till exempel låg inkomst, kort utbildning) och civilstånd, (till exempel ensamstående) har väsentlig betydelse.

    Genom att särskilja struktur, process och individfaktorer och genom att applicera multinivåstatistik kan man påvisa olika faktorers betydelse för sjukvårdskonsumtion.

    Aktuellt är den struktur- och processförändring som skett vid införande av hälsoval och som påverkar sjukvårdskonsumtionsmönstret hos invånarna. Jag studerar tillgänglighet och konsumtionsförändringar generellt och beroende på ålder, kön och traditionella socioekonomiska variabler i förhållande till vårdgivarförhållanden.

    Pedagogisk forskning

    Som lärare och kursansvarig på läkarprogrammet intresserar jag mig för att vetenskapligt undersöka pedagogiskt arbete. Fokus har hittills legat på examinationens olika former, såväl formativ som summativ examination. Forskningen innefattar användande och utvecklande av psykometriska metoder, som traditionellt är sparsamt använda och förstådda inom medicinsk forskning. Hittills har arbetet resulterat i en avhandling (Ann-Christin Haffling).

    Doktorander

    Inga aktuella doktorander.

  • Bengt Zöller

    Forskningsområde:

    Epidemiologisk kardiovaskulär forskning

    Venös tromboembolism (blodproppar i blodådrorna) är en folksjukdom som drabbar cirka 10 procent av befolkningen. Jag disputerade 1996 på ärftlig venös tromboembolism - protein S brist och resistens mot aktiverat protein C (APC-resistens) för professor Björn Dahlbäck. Alltsedan dess har mitt huvudintresse varit kardiovaskulär forskning med inriktning mot genetik och venös tromboembolism.

    Jag är docent i internmedicin samt specialistläkare i allmänmedicin och klinisk kemi. Sedan jag började hos professor Jan Sundquist och professor Kristina Sundquist vid Centrum för primärvårdsforskning har jag fokuserat på epidemiologisk kardiovaskulär forskning. Såväl ärftliga som förvärvade faktorers betydelse för kardiovaskulära sjukdom har undersökts vid bl.a. venös tromboembolism, ischemisk hjärtsjukdom, stroke, förmaksflimmer, perifer kärlsjukdom, aorta aneurysm, hypertoni, och hjärtsvikt.

    Läs mer om Bengt Zöllers forskning på engelska (in English)

    • Doktorander

      Rasmus Waehrens

      Specialistläkare i allmänmedicin

      Projekt:

      En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för irritable bowel syndrome (IBS).

      Projektbeskrivning:

      IBS är en funktionell tarmsjukdom och anses vara en av våra vanligaste mag-tarmsjukdomar. Orsaken är fortfarande oklar och sjukdomen orsakar stort lidande.

      Rasmus Waehrens doktorandprojekt går ut på att bestämma ärftliga och förvärvade faktorers betydelse för IBS ur såväl ett primärvårdsperspektiv som ur ett unikt nationellt perspektiv för att öka våra kunskaper om sjukdomens incidens, prevalens, ärftliga och icke–ärftliga riskfaktorer samt eventuella komplikationer till sjukdomen, vilket kan förbättra riskbedömning och prevention av IBS. Med hjälp av flera nationella databaser och en omfattande primärvårdsdatabas kommer unika studier avseende epidemiologin för IBS att genomföras.

      Delshad Akrawi

      Specialistläkare i allmänmedicin

      Projekt:

      En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för kronisk njursjukdom i Sverige.

      Projektbeskrivning:

      Kronisk njursjukdom är ett vanligt och allvarligt tillstånd med såväl ökad morbiditet som mortalitet. Doktorandprojektet går ut på att bestämma ärftliga och förvärvade faktorers betydelse för kronisk njursjukdom (CKD) ur såväl ett primärvårdsperspektiv som ur ett nationellt perspektiv för att möjliggöra bättre kunskaper om incidens, prevalens, ärftliga och icke–ärftliga riskfaktorer och eventuella komplikationer till sjukdomen, riskbedömning och prevention av CKD.

      Med hjälp av flera nationella databaser och en omfattande primärvårdsdatabas kan unika studier genomföras avseende epidemiologin för CKD. Detta kommer att bli en hjälp i kliniken för behandling, riskbedömning och rådgivning till patienter med CKD.

      Magnus Lindgren

      ST-läkare i allmänmedicin

      Projekt:

      Epidemiologiska studier av hjärtsvikt

      Projektbeskrivning:

      Hjärtsvikt är namnet på tillstånd där hjärtats förmåga att försörja kroppen med blod är över tid otillräcklig, exempel på vanliga symtom är andfåddhet, trötthet, bensvullnad. Ett komplext orsaksamband ligger bakom utvecklingen och progress av hjärtsvikt.

      Vi avser att undersöka ärftliga och förvärvade faktorers betydelse för uppkomst och prognos av för hjärtsvikt ur ett unikt nationellt perspektiv med hjälp av flera nationsövergripande register. Detta kommer att bli en hjälp i kliniken för behandling, riskbedömning och rådgivning till patienter med hjärtsvikt.

  • Eva Ekvall Hansson

    Forskningsområde:

    Yrsel och balansrubbningar hos äldre

    Eftersom jag har min bas i primärvården speglas den forskning jag bedriver av den bredd som primärvården representerar. I huvudsak handlar min forskning om yrsel och balansrubbningar med fokus på äldre med yrsel samt fallrisk hos äldre.

    Jag är docent i sjukgymnastik och forskar också kring artros och artrosskola, stresshantering, stroke-rehabilitering i primärvården och högskolepedagogik.

    Läs mer om Eva Ekvall Hanssons forskning (text in English)

    • Doktorander

      Annika Astermark

      Projekt:

      Biomarkörer vid disksjukdom och effekter av intervention.
      Anställd som Universitetsadjunkt.

      Projektbeskrivning:

      Det övergripande syftet med studien är att undersöka om nya tillgängliga broskbiomarkörer är användbara i den kliniska verksamheten samt öka kunskapen kring disksjukdom och intervention.

      Therese Jönsson (bihandledare)

      Projekt:

      Behandlingseffekter av artrosskola hos patienter med artros i knä- respektive höftled och patienters uppfattning om proteskirurgi som behandling. 

      Projektbeskrivning:

      Målet är att undersöka effekten av artrosskola hos personer med artros i knä/höft, gällande självskattad smärta, hälsorelaterad livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå samt undersöka deras förväntningar på/och resultat efter proteskirurgi.

      Studierna utförs delvis som registerstudier i BOA-registret, ett nationellt kvalitetsregister. Registret består av standardiserade frågeformulär som besvaras av patienten i artrosskola vid nybesök, efter 3 och 12 månader. 

  • Jan Sundquist

    Forskningsområde:

    Effekterna över tid av arv, familj, migration/integration och social miljö på psykisk sjukdom och missbruk

    I min forskning analyserar jag effekterna över tiden av arv, familj, migration/integration och social miljö på psykisk sjukdom och missbruk, men även samsjuklighet.

    Jag forskar också på möjliga sjukdomsmekanismer vid kroniska psykiska sjukdomar genom att analysera stora nationella databaser, men även genom analyser av blod/plasma från kliniska studier i vårt experimentella laboratorium.

     Jag har under de sista tio åren haft tre stora anslag från National Institutes of Health, varav ett pågående från National Institutes of Drug Abuse (NIDA). Forskningen sker vid vårdcentraler, på CPF och i internationella nätverk, framför allt med forskare på Stanford och Virginia universiteten. Detta utbyte ökar den vetenskapliga kompetensen på CPF.

    Under 2013 har jag publicerat ett fyrtiotal vetenskapliga artiklar i tidskrifter som American Journal of Psychiatry, JAMA Psychiatry, BMJ, Psychological Medicine, och British Journal of Psychiatry.

  • Jianguang Ji

    Current research interests:

    My present work focuses on the genetic and environmental epidemiological studies of some common chronic diseases, including cancer, diabetes, cardiovascular diseases, and alcohol use disorder.

    Our aims are to find causal associations between different genetic and environmental factors and these chronic diseases, which can help and guide us to develop preventive programs and actions for community and health care providers to reduce the risk of these diseases in the population.

    Professional Education:

    M.D. Zhangjiakou Medical College, 1997; Master in Public Health. Chinese Academy of Preventive Medicine, 2000; Ph.D in Genetic epidemiology. University of Heidelberg, 2008

    Employment:

    Post-doc at the Karolinska Institute (Jan 2009- Sep 2009); Epidemiological researcher at the Center for Primary Health Care Research, Lund University (Oct 2009-)

    Honors and awards:

    Chinese Government Award for Outstanding Students Abroad, 2007; ALF Grants for Young researchers, Lund University, 2013-2015

  • Kristina Sundquist

    Forskningsområde:

    Sociala miljöer och socialt kapital

    Min forskning fokuserar främst på effekterna av sociala miljöer som till exempel bostadsområdets utsatthet, socialt kapital och kriminalitet på kardiovaskulära riskfaktorer och kranskärlssjukdom.

    Jag har också belyst tänkbara sjukdomsmekanismer vid kroniska psykiska sjukdomar, stroke, typ 2 diabetes, cancer och autoimmuna sjukdomar. Min forskargrupp var först i världen att visa att den familjära risken vid ischemisk (syrebrist) och hemorragisk (blödning) stroke är olikartad.

    Mellan 2007 och 2010 ledde jag ett projekt som resulterade i skapandet av det första objektiva måttet på bostadsområdets ”promenadvänlighet” (walkability) i Europa. Denna studie kan bidra till en mer hållbar stadsplanering/arkitektur och är mycket relevant för förebyggande primärvård och insatser för att öka människors möjligheter att bli mer fysiskt aktiva.

    Jag har artiklar accepterade för publicering i JAMA , The Lancet , Circulation , och American Heart Journal.

    Läs mer om Kristina Sundquists forskning (text på engelska)

    • Doktorander

      Carl Antonson

      ST-läkare, Capio Citykliniken, Malmö Centrum

      Projektnamn:

      Mindfulness som metod för att öka psykiskt välbefinnande och kognitiv prestationsförmåga samt minska stress hos gymnasister; en prospektiv kontrollerad pilotstudie.

      Projektbeskrivning:

      Barn och ungdomar är en viktig målgrupp i detta avhandlingsarbete. Endast en liten del barn och ungdomar får hjälp via barnpsykiatrin, få inom primärvården och några på ungdomsmottagningar och skolhälsovård. På biologisk nivå har man vid långvarig stress sett en ökad aktivitet i HPA-axeln med tydliga samband mellan kortisolnivåer och personens upplevda hälsa. Sömnstörningar är också vanliga bland ungdomar med signifikanta problem för såväl den drabbade personen som för samhället. 

      KBT, yoga samt nästa generations KBT, med mindfulnessinslag, har visat effekt på sömn, oro- och ångestreduktion. En metaanalys om mindfulness effekt på sömn kunde dock bara påvisa visst evidens tydande på förbättrad sömn och att deltagare erfor minskade sömnstörande kognitiva processer (oro). Endast en av studierna hade en frisk population och ingen utfördes på ungdomar.

      Målsättningen med mitt avhandlingsarbete är att på ett enkelt, reproducerbart och resurssnålt sätt analysera vilka effekter mindfulness har på gymnasisters sömn, kognitiva prestationsförmåga, generella psykiska befinnande och stressymtom i hypotesprövande, prospektiva, kontrollerade eller randomiserade, enkelblindade studier samt att analysera vilken effekt olika doser av mindfulness har på ungdomars psykiska välbefinnande och upplevda stress.

      Frida Thorsén

      Allmänläkare, Capio Citykliniken, Malmö Västra Hamnen

      Projektnamn:

      Mindfulness som metod för att öka psykiskt välbefinnande och kognitiv prestationsförmåga samt minska stress hos gymnasister; en prospektiv kontrollerad pilotstudie.

      Projektbeskrivning:

      Forskningen i mitt avhandlingsarbete fokuserar på den psykiska hälsan hos barn och ungdomar där det finns ett stort mörkertal – att ungdomar har obehandlade psykiska besvär. Ungdomar som skulle behöva hjälp för sin psykiska hälsa söker sjukvård alltför sällan vilket borde uppmärksammas mer i vården. Unga kvinnor har i allmänhet högre prevalens av psykiska symtom än unga män. I detta projekt kommer jag bland annat att använda mig av mindfulness.

      Mindfulnessträningens effekter hos friska personer måste verifieras, då större delen av den forskning som finns är utförd på vuxna personer som har någon form av diagnos.

      Målsättning med avhandlingen är att på ett enkelt, reproducerbart och resurssnålt sätt utvärdera vilka effekter mindfulness har på gymnasisters självkänsla, kognitiva prestationsförmåga samt stressymtom i hypotesprövande, prospektiva kontrollerade (pilotstudie) eller randomiserade (projekt 2 och 3) enkelblindade studier. 

  • Louise Bennet

    Forskningsområde:

    Diabetes- och hjärtkärlsjukdom

    Min forskning är inriktad på att studera orsaker till diabetes- och hjärtkärlsjukdom i den invandrade icke-europeiska populationen i Sverige. I MEDIM-studien har vi studerat diabetesförekomst och diabetesdrivande riskfaktorer i Malmös största invandrargrupp född i Irak. Studier pågår nu där vi studerar de vanligaste riskfaktorerna till diabetes och där vi vill identifiera vilka metabola, livsstilsrelaterade och ärftliga faktorer som bidrar till ökad risk att drabbas av dessa riskfaktorer.

    I MEDIM-studien planerar vi nästa år att genomföra en kulturellt anpassad randomiserad kontrollerad livsstilsintervention med mål att få deltagarna att motionera minst 30 minuter per dag, minska sin vikt med 5 procent och förbättra kostvanorna (minskat fett- och sockerintag, ökat fiberintag). Målet är att nå en signifikant förbättring av deltagarnas blodsockernivåer. 

    Läs mer om Louise Bennets forskning (text på engelska)

  • Margareta Troein

    Professor Troein Töllborns forskningsintresse är fokuserat kring lärandet i medicinen och kring konsultationen som ett centralt verktyg i läkarens arbete. Bland annat intresserar hon sig för hur man lär sig ny kunskap och omsätter den vardagsliv respektive vardagspraktik.

    För närvarande arbetar Margareta Troein Töllborn även med frågor om professionalitetsutveckling och hur man ska kunna bedöma den. Numera arbetar Margareta Troein Töllborn mest med kvalitativa metoder som medel att undersöka hur människor förstår och resonerar. 

    Margareta Troein Töllborn är inte huvudhandledare åt någon doktorand. 

  • Maria Rosvall

    Forskningsområde:

    Socialmedicin och hälsopolitik

    I min avhandling (2003) studerades prekliniska stadier av åderförkalkningssjukdomen. Därefter har jag fortsatt med studier inom kardiovaskulär epidemiologi.

    Jag är docent i Socialmedicin, Socialmedicin och hälsopolitik, vid Lunds universitet. Jag har tillsammans med medarbetare arbetat vidare med att studera socioekonomiska skillnader i åderförkalkningsgrad, kartläggning av olika riskfaktorer för åderförkalkning i halskärlen, validering av ultraljudsmått på åderförkalkningsgraden i halskärlen och deltar även i flera internationella nätverk inom området.

    Jag har även studerat socioekonomiska skillnader i kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet och betydelsen av ”moderna” (till exempel CRP) kardiovaskulära riskfaktorer i förhållande till etablerade riskfaktorer (rökning, hypertoni, hyperlipidemi) för att förklara socioekonomiska skillnader i kardiovaskulär sjuklighet.

    Vidare har jag arbetat med teoriutveckling inom området socialepidemiologi varav flertalet studier med ett livsförloppsperspektiv på hälsa som utgångspunkt. 

    • Doktorander

      Marie Köhler

      Klinisk tillhörighet:

      Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne.

      Projekt:

      Små barn i riskzon – ett socialt perspektiv på hälsa och hälsovård.

      Projektbeskrivning

      Det övergripande temat för avhandlingen är små barn i riskzon med ett socialt perspektiv på hälsa och hälsovård. Projektet fokuserar på de yngsta barnen, 0-5 år. Med allt större kunskap om sociala determinanters betydelse för hälsa framstår behovet av en helhetssyn på barnfamiljers livssituation som nödvändig.

      Med utgångspunkt i en grupp familjehemsplacerade barn i Malmö kommer delar av projektet att belysa särskilt utsatta barns hälsa och tillgång till hälsovård. Professionellas uppmärksamhet på sociala faktorer och dokumentation av dessa i journaler kommer även att utforskas. Studierna berör även livsvillkor och hälsa hos småbarn i riskzon i Skåne.

      Avhandlingsarbetet ska kunna utgöra en kunskapsbas för fortsatt planering av insatser för att öka personalens kunskaper och vakenhet för barns utsatthet och rättigheter.

       

  • Martin Lindström

    Forskningsområde:

    Socialt kapital och hälsa

    I min avhandling (2000) studerades om socioekonomiska skillnader (definierade med utgångspunkt i yrke och anknytning till arbetsmarknaden) i levnadsvanor har samband med psykosociala faktorer som emotionellt stöd, praktiskt stöd, social förankring och socialt deltagande i olika aktiviteter i samhället.

    Slutsatsen i avhandlingen var att just socialt deltagande har ett starkt samband med sociala skillnader i dagligrökning, kostvanor och fysisk aktivitet på fritiden.

    Sedan 2001 har forskningsprojektet studerat hur socialt deltagande, tillit till andra och tillit till samhällets institutioner har samband med självrapporterad generell och psykisk hälsa, levnadsvanor (rökning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, cannabis), hjärtkärlsjukdomar och total mortalitet, tillgång till egen läkare och sjukvård, känsla av trygghet i det egna bostadsområdet samt våld och hot om våld.

    Studierna är tvärsnitts- och longitudinella studier, individbaserade studier och flernivå-analyser (med geografisk nivå delområde, stadsdel, kommun, landsting, länder).

    Data från i första hand Malmö Kost Cancer-studien, Malmö Nack-Skulder-studien (tidigare), folkhälsoenkäterna i Malmö (1994) och Skåne (2000, 2004 och 2008) och ULF-undersökningarna (SCB) har i första hand använts.

    Samarbetsprojekt med Centrum för Ekonomisk Demografi (CED), Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds Universitet, om hur förhållanden och exponering tidigt i livet (early life conditions) påverkar olika aspekter av hälsa senare i livet (livsförloppsanalyser).

    • Doktorander

      Jakob Axelsson

      Klinisk tillhörighet:

      Administratör/folkhälsoplanerare, Skånes universitetssjukhus

      Projekt:

      Socialt kapital och sexuell läggning

      Projektbeskrivning:

      Projektet studerar socialt kapital och sexuell läggning i relation till självrapporterad generell och psykisk hälsa samt levnadsvanor (rökning, alkohol, fysisk aktivitet).

      Projektet studerar också sambanden mellan socialt kapital, kränkning, hot om våld och att ha varit utsatt för våld under det senaste året i relation till självrapporterad hälsa på folkhälsoenkätdata i Skåne (2008). 

      Jesper Alex Petersen

      Klinisk tillhörighet:

      Forskar-AT (läkare), Skånes universitetssjukhus

      Projekt:

      Materialistiska/postmaterialistiska värderingar och hälsa samt longitudinella studier av hälsoeffekter av införandet av skollunch i Sverige 1946-1973.

      Projektbeskrivning:

      Sambandet mellan materialistiska/postmaterialistiska värderingar och självrapporterad psykisk hälsa och känsla av kontroll över den egna hälsan (health locus of control). En andra del av projektet studerar införandet av skollunch i Sverige och effekten av denna reform på hälsan. 

  • Patrik Midlöv

    Forskningsområde:

    Äldreforskning

    Mitt forskningsområde handlar huvudsakligen om läkemedelsrelaterade problem hos äldre men också behandling och diagnostik av olika sjukdomsgrupper hos äldre. Det kan handla om demens, hjärtsvikt, förmaksflimmer, hypertoni, infektioner etc men framför allt handlar det om patienter som inte har en enda sjukdom utan flera olika samtidiga sjukdomar.

    I pågående studier så studeras multisjuka äldre såväl på särskilda boenden som i egna boenden.

    Hjärtkärlsjukdomar i primärvården

    I projekt som pågår vid olika vårdcentraler i Skåne studeras:

    • Intervention för att öka följsamheten till riktlinjer när det gäller hjärt-kärlsjukdomar i primärvården.
    • Identifiering av perifer kärlsjukdom hos diabetespatienter med tå-trycksmätning.
    • Icke-farmakologisk behandling vid hjärt-kärlsjukdom

    Läs mer om Patrik Midlövs forskning (text på engelska)

    • Doktorander

      Moa Wolff

      Distriktsläkare, specialistläkare i allmänmedicin, vårdcentralen Löddeköpinge
      Disputerar 3/6 2016

      Projektnamn

      Yoga som behandlingsmetod i primärvården

      Projektbeskrivning

      Doktorandarbetet består av fyra delarbeten och syftar till att klargöra om yoga har någon plats i behandlingen av hypertoni i primärvården.

      Videointervju med Moa Wolff  på Youtube

      Impact of yoga on blood pressure and quality of life in patients with hypertension – a matched controlled trial in primary care. Våren 2011 gjordes en matchad kontrollerad studie omfattande 83 hypertonipatienter på Svedala vårdcentral i Skåne (YHIP-studien) med syftet att jämföra två olika yogainterventioners effekt på blodtryck och livskvalitet. Preliminära data visar signifikant blodtryckssänkning och positiv effekt på livskvaliteten för patienter som utför yoga dagligen på egen hand.

      Yoga’s effect on inflammatory and metabolic biomarkers in primary care patients with hypertension. I delarbete 2 presenteras analyser av metabola och inflammatoriska biomarkörer och enkätuppgifter om livsstil och hälsa från YHIP-studien.

      Övriga delarbeten: Impact of yoga on blood pressure, quality of life and stress in hypertensive patients – a randomized controlled multicenter trial in primary care samt "Upplevelser av yoga som behandlingsmetod vid högt blodtryck – en kvalitativ intervjustudie". Syftet med djupintervjuerna är att få en inblick i patienternas upplevelser av hypertonisjukdomen, yogan och yogans effekt eller avsaknad av effekt.

      Cecilia Lenander

      Apotekare, vårdcentralen Näset

      Projektbeskrivning

      Ett flertal undersökningar både utom och inom Sverige har visat att en betydande andel patienter som läggs in via sjukhusens akutmottagningar blir det helt eller delvis pga läkemedelsorsakade problem. Det är framför allt äldre multisjuka patienter med flera läkemedel som utgör en riskgrupp för läkemedelsrelaterade problem.

      I Socialstyrelsens riktlinjer föreslås ett antal indikatorer för uppföljning av god användning av läkemedel hos äldre. Läkemedelsgenomgångar är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt, i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner.

      Läkemedelsgenomgångar av äldre patienter med många olika läkemedelsbehandlingar har visat positiva effekter både i form av färre läkemedel och större välbefinnande, men också minskat vårdutnyttjande. Men det behövs fler sätt för att förbättra läkemedelsanvändningen i primärvården.

      Målsättningen med doktorandarbetet är att utvärdera om ett nytt arbetssätt med självvärdering och extern kollegial granskning inom primärvården kan förbättra läkemedelsbehandlingen av framför allt äldre, samt att analysera användningen av neuroleptika hos äldre på särskilda boenden.

      Beata Borgström Bolmsjö

      ST-läkare i allmänmedicin, vårdcentralen Bokskogen
      Disputerar 29/4 2016

      Projektnamn

      Riskfaktorer och läkemedelsbehandling hos multisjuka äldre patienter på särskilda boenden.

      Projektbeskrivning

      Målsättningen med doktorandarbetet är att undersöka faktorer associerade med sänkt livskvalitet, sjuklighet och död hos äldre personer med fokus på hjärtsvikt, nutritionsstatus och njurfunktion, för att framöver kunna optimera vården av denna patientgrupp.

      Tre delar av doktorandarbetet utgår från SHADES (Study of Health and Drugs in the Elderly in nursing homes in Sweden) som är en individbaserad prospektiv studie, utformad för att beskriva hälsotillstånd, livskvalité, sjukvårdsbehov samt läkemedelsbehandling över tid, hos äldre boende på särskilt boende (SÄBO). Denna longitudinella kohortstudie pågick mellan 2008 och 2011 och inkluderade 315 personer boende på 11 olika SÄBO i Skåne, Östergötlands län och Jönköpings län.

      Data från denna studie inkluderar uppgifter kring aktuella diagnoser, läkemedel, skattningsskalor samt blodtryck och blodprovsanalyser. Denna studie innefattar således en stor mängd viktig information kring äldre på SÄBO, som kan användas för att vidare kartlägga de äldres vårdbehov.

      Leila Waleij

      Farmaceut och affärsutvecklare, Biomedical AB i Lund

      Projektnamn

      Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem hos sköra äldre patienter.

      Projektbeskrivning

      Läkemedelsfel vid överföring av äldre patienter mellan olika vårdformer – i delarbete 1 och 2 är syftet att belysa de felaktigheter som kan uppstå i samband med överföring av läkemedelsinformation i vårdens överföringar. Därigenom kan metoder utvecklas för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning för äldre på sjukhus och inom primärvården.

      Följsamhet till riktlinjer vid behandling av äldre med förmaksflimmer – delarbete 3 är knutet till ett större projekt med syftet att kartlägga hälsotillstånd och läkemedel för de svårast sjuka äldre som bor på särskilda boenden i Eslöv, Jönköping och Linköping och följa denna population äldre över minst tre år.

      I detta delarbete kommer deltagare med förmaksflimmer att identifieras och deltagarnas strokeförebyggande behandling kommer att beskrivas.

      I delprojekt 4 skall en specifik databas över vårdkonsumtionen i Östergötland användas för att värdera risken för stroke vid förmaksflimmer.

  • Sigvard Mölstad

    Sigvard Mölstad är professor i allmänmedicin på institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.

    Läs mer om Sigvard Mölstads forskning på Medicinska fakultetens webbplats

    • Doktorander

      Mia Tyrstrup

      ST-läkare i allmänmedicin

      Projektnamn:

      Kartläggning av resistenta bakterier i de övre luftvägarna hos barn i primärvård i relation till antibiotikakonsumtion

      Projektmetod:

      Nasofarynxodlingar tas på barn, 0-10 år som söker för infektionssymtom från luftvägarna vid 19 vårdcentraler i Skåne. Föräldrarna får fylla i ett frågeformulär angående symtom, tidigare konsumtion av antibiotika, familjekonstellation, daghemsvistelse, andra sjukdomar och om antibiotika förskrevs vid aktuellt besök.

      Analys av prevalens resistenta S.pneumoniae, H.Influenzae och M. catarrahlis samt eventuella samband mellan prevalens resistenta bakterier och antibiotikakonsumtion. Datainsamling vintern 2013. Sammanställning av data och analys under 2014. Resultaten har stor betydelse för val av empirisk terapi till barn.

  • Ulf Gerdtham

    Forskningsområde:

    Hälsoekonomisk forskning

    Forskningsinriktning:

    Jag arbetar med fyra olika områden inom hälsoekonomisk forskning. Ett område fokuserar på ekonomiska frågor som innefattar en folkhälsoproblem som exempelvis alkohol och tobakskonsumtion samt fetma.

    En viktig del fokuserar även på sociala skillnader i hälsa, dels mätning av ojämlikhet, dels analys av bakomliggande orsaker till ojämlikhet och dess mekanismer.

    Det andra området fokuserar på incitament och organisation inom hälso- och sjukvård, med särskild betoning på blandningen av offentlig-privat sjukvård, incitament i offentlig sjukvård och tillit mellan läkare och patient.

    Det tredje området betraktar utformningen av hela hälso- och sjukvårdssystem i termer av effektivitet och fördelning. Det fjärde och sista området utvecklar och tillämpar metoder för ekonomiska utvärderingar av hälsoinsats och policies.

    • Doktorander

      Sixten Borg

      Projektbeskrivning:

      Metodutveckling inom hälsoekonomi för att använda registerdata och patientrapporterade utfallsmått för skattning av hälsotillstånd och för ekonomisk utvärdering. Skattning av sjukdomsmodeller från partiellt eller indirekt observerad sjukdomsaktivitet, eller data som aggregerats över tid. Med applikationer inom diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar.

      Sofie Persson

      Projektbeskrivning:

      Sofia Perssons avhandlingsarbete fokuserar på att undersöka de socioekonomiska konsekvenserna av ett tidigt insjuknande av typ 1 diabetes. Frågeställningar som undersöks är bland annat vilken påverkan sjukdomen har på barnets skolgång, möjlighet till högre utbildning och framtida inkomst.

      Studierna baseras på data från det nationella Svenska Barndiabetesregistret som har kopplats till andra nationella register och databaser för att möjliggöra analyserna av sjukdomens socioekonomiska effekter.

      Gawain Heckley

      Projektbeskrivning:

      Gawain Heckleys avhandling fokuserar på vad som driver efterfrågan på alkohol i Sverige. Alkoholkonsumtion har förändrats kraftigt under de senaste decennierna.

      En första uppsats är baserad på SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning) mikrodata om alkohol konsumtion och vad driver hur ofta och hur mycket folk dricker. Den andra uppsatsen ska använda samma datamaterial för att undersöka hur åldersgränsen för alkoholkonsumtion påverkar alkoholkonsumtion och därefter ämnar Heckley att studera alkoholkonsumtionens kausala effekt på hälsa.

      Två ytterligare uppsatser kommer att ingå i avhandlingen, men dessa är ännu inte planerade i detalj.

      Henrik Axelson

      Projektbeskrivning:

      Henrik Axelsons avhandlingsarbete fokuserar på att undersöka trender i socioekonomiska ojämlikheter i hälsoutnyttjande, kostnader och hälsoutfall i Vietnam. Dessutom undersöks effekten av hälsofinansieringsreformer, samt vilka faktorer det är som driver ojämlikheter i hälsa.

      Studierna baseras på data från nationella hushållsundersökningar som Vietnam Living Standard Surveys, Demographic Health Surveys och Multiple Indicator Cluster Surveys.

  • Ulf Jakobsson

    Forskningsområde:

    Gerontologi, äldrevård och långvarigt sjuka

    Min forskningsinriktning är gerontologi, äldrevård och långvarigt sjuka. Min forskning har huvudsakligen varit inriktad på långvarig smärta och smärtbehandling, men även haft ett tydligt fokus på gerontologi och äldrevård.

    För närvarande är jag huvudansvarig för två större populationsstudier som genererat ett flertal publikationer och flertalet doktorander är involverade i. Förutom min huvudinriktning bedriver jag även forskning inom medicinhistoria, då med speciellt fokus på primärvård.

    Ulf Jakobsson är professor i Hälso- och vårdvetenskap och har en bakgrund som distriktssköterska och statistiker.

    Om Ulf Jakobssons forskning (text på engelska)

    • Doktorander

      Caroline Larsson

      leg. Sjukgymn., MSc Gerontologi, klinisk tillhörighet: Vårdcentralen Granen

      Projekt:

      Kinesiophobia, physical activity and chronic pain in older people

      Projektbeskrivning:

      Hennes avhandlingsarbete har det övergripande syftet att studera långvarig smärta, smärtbehandling och kinesiofobi (rörelserädsla) hos äldre personer i ett longitudinellt perspektiv, med fokus på preventiva insatser för äldre med långvarig smärta och insatser för att förhindra att smärtan utvecklas till att bli långvarig.

      Delstudier

      • Larsson C, Ekvall Hansson E, Sundquist K, Jakobsson U. (201X). Psychometric properties of the Tampa scale of kinesiophobia (TSK-11) among older people. (Subm)
      • Larsson C, Ekvall Hansson E, Sundquist K, Jakobsson U. (201X). Physical activity among older people with chronic pain. (Subm)
      • Syfte: Att studera kinesiofobi bland äldre med långvarig smärta över tid (2 års period), samt identifiera prediktorer.
      • Syfte: Att studera prevalens och utveckling av långvarig smärta över tid samt identifiera prediktorer och modererande faktorer (inkl. olika sjukgymnastiska interventioner och smärtlindringsmetoder).

      Denis Selan

      Distriktssköterska, MSc.
      Klinisk tillhörighet: Vårdcentralen Centrum i Landskrona

      Projekt och projektbeskriving

      Licentiatavhandlingen fokuserar på implementeringen av Samordnad individuell plan (SIP), i kommun och primärvård, för äldre personer.

      Delstudier:

      1. Selan, D. Jakobsson, U. Condelius, C. The Swedish P-CAT: Modification and exploration of psychometric properties in different samples. (Subm)
      2. Selan, D. Andersson, M. Condelius, C. The view of collaboration and individual care planning among staff in primary healthcare and municipal elderly care - An explorative qualitative study (In manus)

  • Xinjun Li

    Research interests: 

    Epidemiology and Social environments

    I finished my PhD in 2004 at Karolinska institute. Since then I worked as a postdoctoral at Karolinska Institute and I'm now a docent at Lund University.

    My research focuses primarily on the effects of epidemiology and social environments such as residential area deprivation on psychiatric disorders, obesity, and cardiovascular risk factors. I have also highlighted the potential disease mechanisms in cancer, stroke, diabetes, and autoimmune diseases. I have articles accepted for publication in the Lancet, JAMA Psychiatry, Circulation, and Blood.

    • Doktorander

      Ensieh Memarian

      Projektnamn:

      Fetmaoperation I Sverige: Effekten av socioekonomi och fattigdom i närliggande område

      Projektbeskrivning:

      Fetmaoperation är indicerat för patienter som har sjuklig fetma eller fetma och en allvarlig fetmarelaterande samsjuklighet (till exempel hypertoni, sömnapné, diabetes).

      I länder, där befolkning har ett privat sjukförsäkringssystem, spelar socioekonomiska faktorer en avgörande roll för vilka individer som genomgår fetmaoperation oavsett om de uppfyller kriterier för operation. Stora skillnader finns mellan grupper med olika inkomst- och utbildningsnivåer, olika invandrarbakgrund och typ av försäkring.

      I Sverige, där alla har offentligt finansierad sjukförsäkring, utgör patientens socioekonomiska faktorer inte de stora hindren för att genomgå operation. Vår hypotes är att trots detta finns fortfarande skillnader i socioekonomiska egenskaper hos överviktiga patienter som genomgår fetmaoperation. Inga tidigare rikstäckande studier har gjorts.

      Cecilia Sjöstedt

      Projektnamn:

      Individuella-, familje- och bostadsområdesfaktorer och psykisk ohälsa

      Projektbeskrivning:

      Många faktorer som påverkar hälsan finner man utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. Samband mellan ekonomisk ojämlikhet och försämrad folkhälsa har konstaterats. Rökning, fysisk inaktivitet, alkohol och andra droger tillhör de individuella riskfaktorer för sjukdom som i hög grad påverkas av den sociala miljön. Psykisk ohälsa är vanligt i vår del av världen.

      Syftet med projektet är att analysera samband mellan individ-, familje- och bostadsområdesfaktorer, psykisk ohälsa och förskrivning av psykofarmaka. Resultaten kan bidra till mer kunskap om hur man inom vård, omsorg och samhälle kan arbeta förebyggande och för att stärka folkhälsan.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter