Politiska visioner
Moderata regionrådet Henrik Hammar inledde dagen med att säga att han var stolt över att Sverige visat vägar för andra länder med vårt sjukvårdssystem som är till för alla.
- Jag vill att Region Skåne ska kunna visa vägar för andra, vi är bra på mycket, sa Henrik. Men patientens ställning är inte stark. Vi behöver bli bättre på att se individen.
Region Skåne skulle kunna visa vägar för delaktighet, samverkan och medmänsklighet. Denna konferens är en bra start, avslutade Henrik sitt anförande.
Det socialdemokratiska socialkommunalrådet i Malmö Katrin Stjernfeldt Jammeh tog över talarstolen och berättade om sin vision om ett samhälle som accepterar alla - alltid och ger förutsättningar för alla - alltid.
Grundläggande faktorer för att en människa ska må bra är att hon har bostad och arbete. I den ordningen, hävdade Katrin. Det blir mycket enklare att få styr på ditt liv om du har en fast punkt som en bostad. Den tryggheten ger möjlighet att hålla kontakt med vården, söka jobb eller att ta hand om sina barn.
- Vi måste se människan som står framför oss och förstå hur individen uppfattar sin verklighet, avslutade Katrin.
Inflytande och medverkan
I första paneldiskussionen poängterade Ulla-Karin Schön från Sveriges kommuner och landsting att patienten inte bara ska ha inflytande i vården utan ska medverka i sin egen vård.
Alla vet att det gör att återhämtningen går bättre men frågan är hur vi ska göra?
Panelen var enig om att första steget är att ha respekt för varandra och föra dialog både mellan brukarföreningar och även mellan psykiatrin och föreningarna.
Sonny Wåhlstedt, samordnare för patient- och närståendenätverket NSPH i Göteborg menade att resurser måste till för att dialogen ska kunne utvecklas.
- Det var först när vi fick ett kansli med ett par anställda som vi hade möjlighet att vara med på riktigt.
Men brukarna behöver också erövra en aktivare roll, menade Anna Glistrup som utbildar anställda inom psykiatri och socialtjänst utifrån sitt patientperspektiv.
- Brukarna måste våga ställa de obekväma frågorna och våga säga nej. Psykiatrin måste våga svara på de obekväma frågorna och bjuda in och fråga hur samtalet eller mötet kan bli bättre, fortsatte Anna.
Vården måste möta patienterna som de personerna de är och inte bara som psykiskt sjuka. Ett bra samtal är när patienten inte känner sig som ett offer.
- Att möta en patient med ett leende är bästa medicinen och det kostar ingenting! Som Ulf Ringdahl från Fontänhuset uttryckte det.
Moderator Susanne Rolfner-Suvanto från Socialstyrelsen pratade om vikten av evidensbaserad praktik som innebär att patientens verklighet knyts ihop med professionens erfarenhet.
Hon summerade diskussionen med att ömsesidig respekt är grundläggande. - Vi måste våga mötas!
Tydlighet
Under sista paneldebatten för dagen efterfrågades tydlighet. Vem gör vad och när? Parterna har i dagsläget olika syn på var gränserna går för till exempel första linjens psykiatri och specialistpsykiatrin. Patienten behöver se helheten i vårdkedjan.
- Hälsovalet är ett steg på vägen. Primärvården vill bli en bra första linjens psykiatri, sa P-O Sjöblom, förvaltningschef för Psykiatri Skåne.
- Vår förvaltning har ungefär en halv miljon möten med patienter per år. Med det Skåneperspektiv som vi har nu finns bra förutsättningar för att förbättra, fortsatte P-O.
- Vi behöver ta tillvara på goda exempel och mångfaldiga dem. De finns! Avslutade Harald Wilhelmsson ordförande i Schizofreniföreningen i Skåne.
Sagt om dagen...
- Det var en intressant och bra dag. Det är enbart positivt när man samlar brukare och personal och diskuterar våra gemensamma frågor, sa Mari Nordström från RFHL.
- Vi har planerat denna dag i sex månader och den blev faktiskt ännu bättre än jag hade förväntat mig. Där kunde dock ha varit fler från psykiatrin, psykiatriker speciellt nämnda och även fler från Socialtjänsten, sa Harald Wilhelmsson från Schizofreniföreningen i Skåne.
Text och bild: Sofia B Liljedahl, kommunikatör Psykiatri Skåne